Forskning har visat att stress som ett ofött barn upplever genom modern kan påverka barnet stressrespons och även den känslomässiga stress som barnet upplever under sina första två veckor i livet spelar stor roll för hur känsligheten blir för ångest och stress senare i livet.
Mammor som är stressade ångestfulla eller deprimerade under sin graviditet, eller precis före eller efter den, och därmed haft ett kroniskt högt påslag av stresshormonet kortisol i kroppen har visat sig kunna ge epigenetiska förändringar hos barnet och risk för en rubbad stressrespons även i vuxen ålder.
Anledningen är att kortisol är ett steroidhormon som transporteras in i cellen och kan interagerar med kromosomerna och på så sätt modifiera genuttrycket.